NB: Denna samling av släktträd presenterar även 1) icke biologiska relationer bl.a foster/adoptiv-föräldrar och styv/foster-barn, samt 2) makar, samt 3) öar av personer utan redovisad koppling till något släktträd samt 4) förkastade/motbevisade relationer (som jag sparat för att inte fastna i samma gropp igen :)
| <privat> | |
| <privat> | |
| <privat> | <privat> | |
| <privat> | <privat> | |
| <privat> | ||
Släktträden innehåller bara personer som noterats som avlidna eller är äldre än 70 år, 70 års gränsen är något jag kopierat från Riksarkivet/SVAR som använder denna gräns som vattendelare vid publicering av de kyrkoarkiv son finns i NAD.
Detta är version 2024-10 av släktträdet.
När jag började släktforska var det snigelpost och mikrofiche-kort från SVAR som gällde, man satt hemma (eller på biblioteket) och läste korten i en speciell mikrofiche-läsare. Sen kom miraklet, företaget Genline startade en tjänst som erbjöd digitaliserade bilder av dessa kort via internet, wov vilket fantastiskt lyft det var (och det gick mycket snabbare och blev lite billigare dessutom : ) Problemet för Genline och deras kunder var att det fotograferade underlaget (mormonernas filmrullar) av kyrkböckerna var producerade på 1950-talet. Mormonerna hade runt mitten av 1900 talet ett avtal med Riksarkivet som gjorde att det fick fotografera alla kyrkböcker äldre än 70 år (medellivslängden på den tiden) om de gav en kopia av sitt resultat till Riksarkivet. Problemet för dagens släktforskare är att Riksarkivet i många fall ändrat (och fortfarande ändrar) volymernas signum dvs volymernas identitet (och ibland även innehåll, som delats, flyttats och bundits om till nya kyrkböcker). Lösningen för många släktforskare var att identifiera källan till uppgifterna i släktträdet med ett GID-nummer (Genline-identity), som ju var både unikt och lättåtkomligt via internet. Dagens gratis utbud från riksarkivet verkar till del vara baserat på det material som mormonerna producerade i mitten på 1900 talet även om en del av de digitala kopiorna är producerade med modernare teknik (högre upplösning) och numrerade med den idag gällande signum-beteckningen.
Personligen gillar jag de digitaliserade kopior som ArkivDigital erbjuder, med ännu högre upplösning och i färg, trots att det kostar en liten slant. Arkiv Digital tillhandahåller även mycket användbara volymer som ännu inte finns hos SVAR, samt att AD:s läsare överträffar det SVAR erbjuder alla dagar i veckan (det enda jag ibland saknar hos AD är motsvarigheten till NADs sid index som finns i vissa volymer). Jag har i min släktforskning noterat Genline-identitet (GID-nummer) i de fall jag använt Genline som distributör av källan, när sidan uppdateras ersätts GID-id med nuvarande volymsignum.