Sigvid Ribbing^1,2 ~1300–>1345

Personanteckningar

Sigvid Ribbing. Kallas av Detmar »en iungheling doles modes, van gheslechte des duren hertoghen Knut Porses».

Tidigast nämnd 1335.

Hövitsman i Södra Halland.

Dog tidigast 1345.

Gift med Märta Ulfsdotter, dotter till lagmannen Ulf Gudmarsson (lejon) och den heliga Birgitta, omgift med riddaren Knut Algotsson (lejon, Bengt Algotssons ätt).

Ordet ribbing betyder landstrykare eller våldsman (Danmarks gamle Personnavne), vilket torde förklara att ett norskt upprorsparti i början av 1200-talet kallades ribbungar; något genealogiskt samband med dettas tronpretendenter, såsom hävdats, kan ej beläggas.

Mera känd blev Sigvid Ribbing, om vars släktskapsförhållande till sina äldre namnar inga källuppgifter blivit bevarade; men enligt en tysk krönika var han av samma släkt som Knut Porse.

Han var hövitsman ("capitaneus") i södra Halland åtminstone 1336–41 – kanske som förmyndare för Knut Porses söner – och gifte sig senast 1341 med Märta Ulfsdotter (Ulvåsa-ätten), den heliga Birgittas äldsta dotter.

Birgitta liknade Ribbing vid en rövare, och enligt vadstenaabedissan Margareta Clausdotters (bd 25) krönika om Birgittas släkt var han mycket hård och grym (jfr betydelsen av ordet ribbing).

Sin och Märta Ulfsdotters son Peter Sigvidsson (d 1379), oftast kallad Peter Ribbing, nämns bland kung Albrekts anhängare i stilleståndsfördraget med kung Magnus' anhängare 1371.

Han blev riksråd 1375 eller 1376, vallfärdade 1379 till det heliga landet, skrev sitt testamente i Rom och dog på hemvägen i Florens kort efter det att han blivit riddare.

Ribbing var gift med marsken Karl Ulfssons av Tofta halvsyster Kristina Ulfsdotter (Sparre av Tofta) men dog barnlös efter att ha ärvt sin halvbror (Liedgren) Arvid Ribbings i Uppland drunknade son Arvid Ribbing.